Att inte våga få fram dom känslorna man vill visa till personen.

Precis så känner jag just nu, känslorna jag har växer sig bara större och jag kan snart inte ignorera dom.

Men jag är inte förmögen att berätta vad jag känner och hur jag vill ha det.

För jag vet redan vilket svar jag kommer få nu iallafall, kanske om jag väntar att det ändras?

Jag är inte kär, jag är inte förälskad, men jag tycker djupt om denna person.

Han får mig att må bra, han får mig att glömma bort Fredrik, han kan hantera de dåliga sidor han hitills sett, han vet hur han ska handskas med mig.

Det känns som att jag vill säga, va fan ska jag göra om jag faller för dig?

--------------------------------------------------------------------------------------------

Hannah, jag älskar dig förövrigt, du är verkligen en av dom bästa människorna jag har i mitt liv och jag finns för dig dag som natt, spelar ingen roll om det så är att du bara vill prata i telefon eller du vill att jag ska komma, jag skulle göra det, för din skull. Vi är oslagbara med våra pratstunder, våra försök till att plugga i skolan(dags att göra lite nytta på måndag kanske;)) :D <3